Världsekonomin är stor. Emellanåt kan det vara intressant att reflektera över hur stor. Eftersom det tar ett tag att sammanställa siffrorna är den senaste skattningen från 2017 då global BNP låg på ungefär 80 biljoner dollar. Lite svårt att sätta i perspektiv kanske, så några jämförelser kunde vara på sin plats. Det är lika mycket som 795 svenska statsbudgetar eller 42 638 Nya Karolinska sjukhus.
80 biljoner dollar är mycket pengar och även små förändringar får stor betydelse. En procents skillnad i tillväxt motsvarar exempelvis hela den nederländska ekonomin. Så givetvis är tillväxttakten i den globala ekonomin viktig för företagens förmåga att generera vinster, deras kapacitet att betala ränta och deras möjligheter att betala tillbaka lån.
När tidningsrubrikerna målar upp den stundande lågkonjunkturen och hur investerare bör agera i den annalkande börspaniken är det den bilden de tänker på. I teorin leder svag ekonomi till lägre vinster, som leder till lägre aktiekurser. Det låter rättframt och begripligt.
Men teori och praktik kommer inte alltid överens och sambandet mellan ekonomisk tillväxt och aktiemarknaden är förvånansvärt svagt. Historien är full av svaga ekonomiska perioder med god avkastning och länder med hög ekonomisk tillväxt men dålig börsutveckling. Det är skillnad på finansmarknad och ekonomi. Stor skillnad.
Fokusera på värdering istället för ekonomi
Faktum är att det är vanligare att finansmarknaderna påverkar ekonomin än att tillväxten påverkar aktiekurserna. Trots att börslistade företag endast utgör en mindre del av ekonomin är värdet på aktiemarknaden lika stort som hela den globala bruttonationalprodukten. När vi också lägger till de pengar företagen lånat blir värdet på företagens tillgångar betydligt större än den globala ekonomin. Lägger vi också till mängden statsobligationer (dvs. de pengar världens stater lånat) så blir det tydligt att finansmarknaden är betydligt större än den ekonomi den förmodas representera.
En kollega kallade en gång marknaden för en ”drama queen”. Ni vet någon som överreagerar på händelser av ganska liten betydelse. Det blir lätt så när en massiv finansmarknad ska prissätta en mindre ekonomisk förändring. Marknadsrörelserna blir ofta kraftigare än den ekonomiska förändring de reagerar på egentligen motiverar. På finansjargong kallas det ”hävstång”. En ändrad sannolikhet för en händelse kan ge stora utslag på marknaden, trots att det fortfarande är högst osäkert om händelsen faktiskt kommer att inträffa. Det gör att investerare gör klokt i att hålla ögonen på marknadens värdering istället för att fokusera på vad man tror kommer att hända i världsekonomin. Genom att fokusera på mått som räntenivåer, kreditnivåer och aktievärderingar får vi en ledtråd om hur känslig marknaden är för nyheter. Höga värderingar gör att den ligger nära drama queen-nivån om det skulle komma en sämre nyhet från världsekonomin. Medan marknaden kan stiga kraftigt på ganska marginella förbättringar om värderingen är tillräckligt låg.
Under tidiga hösten fick räntekurvan* ovanligt stor uppmärksamhet och nyhetsflödet handlade om den är det första tecknet på en stundande lågkonjunktur. Men marknaden är en primadonna och när den reagerar på ökad risk för en lågkonjunktur är det långt ifrån samma sak som att dåliga tider är ett faktum. Ett gammalt finansskämt är att räntekurvan har förutspått tio av de senaste sex lågkonjunkturerna. Det återstår att se om det denna gång handlar om en ändrad sannolikhet eller en svagare ekonomi på riktigt.
Det är helt enkelt inte en framgångsrik strategi att styra sina investeringar efter vilka ekonomiska nyheter man tror ska komma. Dels riskerar man att emellanåt ha fel. Och när de väl kommer har marknaden redan hunnit reagera. Ofta flera gånger. Däremot kan en bra historia om ekonomins ve och väl och dess påverkan på dina investeringar vara ett bra sätt att sälja lösnummer om man är i mediebranschen. En bra investeringsportfölj har tagit höjd för många olika scenarion redan innan de inträffat och anpassar sig efter ändrade värderingar. Då behöver du inte känna dig pressad att göra drastiska ändringar när ekonomisidornas rubriker blir allt svartare.
Kristian Peeker, VD Citroneer Wealth Advisors
*Räntekurvan visar skillnaden mellan räntor med kort löptid och de med lång löptid. Tumregeln är att en flack räntekurva, dvs. liten skillnad mellan en kort ränta och en lång ränta, antyder dystra tider i form av en lågkonjunktur.