Citroneer Förköpsinformation

Gäller för Avtal som refererar till Citroneers Förköpsinformation och anses då utgöra en integrerad del av Avtalet.

OM CITRONEER

Citroneer AB har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden med följande tillstånd:

Investeringsrådgivning till kund beträffande finansiella instrument
Mottagande och vidarebefordran av order beträffande finansiella instrument
Portföljförvaltning
Förvaring av finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet
Analys av placeringspolicys/placeringsreglementen samt analys av tillgångsallokering

Bolaget har även tillstånd att registreras som förvaltare av fondandelar enligt 4 kap 12 § andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

KONTAKTUPPGIFTER

Citroneer AB,
org. nr. 559159–1192

Sankt Eriksgatan 63B
112 34 Stockholm
Tel 08-8 586 107 48
e-post: kontakt@citroneer.com
www.citroneer.com/

KOMMUNIKATION

Citroneer kommunicerar på svenska. Kommunikation sker genom brev, e-post, telefon samt vid personliga möten. All kommunikation dokumenteras och arkiveras i minst fem år.

TILLSYN OCH REGISTRERING

Citroneer står under tillsyn av Finansinspektionen med adress:

Finansinspektionen

Box 6750,
113 85 Stockholm
08-787 80 00
e-post: finansinspektionen@fi.se
www.fi.se

Besöksadress: Brunnsgatan 3, Stockholm.

KUNDKATEGORISERING

Citroneer kommer att kategorisera samtliga kunder antingen som icke-professionella kunder, vilket ger det högsta kundskyddet enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, (LVM), eller som professionella kunder enligt reglerna i LVM. Därutöver kan Citroneer under vissa omständigheter kategorisera kunder som jämbördiga motparter. En kund kan under vissa omständigheter begära ändring av sin kundkategorisering.

INVESTERINGSRÅDGIVNING

Citroneer lämnar investeringsrådgivning på oberoende grund. Det innebär att Citroneer bedömer ett tillräckligt stort och diversifierat urval av finansiella instrument som finns tillgängliga på marknaden för att säkerställa att kundens investeringsmål på lämpligt sätt kan tillgodoses.

PORTFÖLJFÖRVALTNING

Bolaget erbjuder portföljförvaltning till de kunder som önskar en högre grad av automatisering av Bolagets tjänster. Bolaget förvaltar kundportföljer löpande enligt överenskommelse med kund. Ramarna för förvaltningsmandatet sätts på samma sätt som de rådgivande portföljerna konstrueras, dvs. förvaltningen följer den rekommendation som blir resultatet efter individuell behovsanalys.

EGENSKAPER OCH RISKER VID INVESTERINGAR I FINANSIELLA INSTRUMENT

Att investera i finansiella instrument innebär alltid en risk för att investeringen sjunker i värde. Ju högre risk en kund är beredd att ta desto större är risken för förluster. Samtidigt innebär en högre risk även en möjlighet till högre avkastning. Vid all investering i finansiella instrument är det av vikt att kunden förstår egenskaperna och riskerna med investeringarna. I bilaga 3:1 finns information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument och i bilaga 3:2 redovisas Citroneers riskklassificering av finansiella instrument.

Citroneer kommer därutöver att lämna ytterligare information i samband med marknadsföring och rådgivning om finansiella instrument.

KORSFÖRSÄLJNING

Om Citroneer erbjuder en investeringstjänst tillsammans med en annan tjänst eller produkt som en del av ett paket, (korsförsäljning), kommer Citroneer att:

Informera om huruvida det är möjligt att investera i de olika komponenterna separat och i förekommande fall förse kunden med uppgifter om kostnaderna och avgifterna för varje komponent,
Om riskerna med paketet sannolikt skiljer sig från de risker som uppstår om komponenterna väljs separat, förse kunden men en adekvat beskrivning av de olika komponenterna i paketet och hur förhållandet mellan dem förändrar riskerna. 

LÄMPLIGHETSBEDÖMNING, LÄMPLIGHETSFÖRKLARING OCH PASSANDEBEDÖMNING

Vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning ska Citroneer säkerställa att de produkter eller tjänster som rekommenderas är lämpliga för kunden utifrån kundens ekonomiska situation, kunskap, erfarenhet, mål med investeringen, samt kundens risktolerans och förmåga att bära förluster. Citroneer behöver av den anledningen erhålla information från kunden om dessa samt andra i sammanhanget relevanta omständigheter. Det är viktigt att Citroneer erhåller tillförlitliga och aktuella kunduppgifter så att rådgivning kan ske utifrån respektive kunds situation i syfte att kunna göra en korrekt bedömning om vad som är lämpligt för respektive kund.

Vid eventuell korsförsäljning kommer Citroneer att bedöma lämpligheten av den totala investeringen i sin helhet.

Citroneer kommer i samband med investeringsrådgivningen att lämna en lämplighetsförklaring som anger vilket råd kunden fått och hur rådet motsvarar kundens önskemål, mål med investeringen och andra förhållanden av betydelse för den gjorda lämplighetsbedömningen.

Då Citroneer tillhandahåller investeringsrådgivning och portföljförvaltning kommer Citroneer att utföra regelbunden, minst årlig, lämplighetsbedömning.

Vid tillhandahållande av Execution Only tjänster, då kunden själv tar initiativ till transaktionen, gäller att om det är fråga om ett komplicerat instrument ska kunden lämna de uppgifter om kunskap och erfarenhet av det komplicerade instrumentet som efterfrågas, annars kan Citroneer inte genomföra någon passandebedömning. Vid tillhandahållande av Execution Only tjänster avseende icke-komplicerade instrument kommer Citroneer inte att genomföra någon passandebedömning.

RAPPORTERING

Citroneer kommer minst årligen tillhandahålla en uppdaterad lämplighetsförklaring avseende om hur de aktuella investeringarna motsvarar kundens preferenser, mål och andra egenskaper.

SKYDD AV KUNDERS INNEHAV OCH MEDEL

Citroneer har möjlighet att förvara kunders innehav och medel. Tillgångarna förvaras på en separat depå hos SEB för att säkerställa åtskillnad mellan Citroneers och kundernas tillgångar. Kunders likvida medel hålls på ett från Bolagets egen verksamhet separerat klientmedelskonto, och SEB tillhandahåller alla de kringtjänster som krävs för att på ett effektivt sätt kunna sköta förvaltningen av kundernas portföljer.

Ett finansiellt institut får inte blanda ihop sina egna tillgångar med kundernas, och vid en konkurs ska kunden få ut sina tillgångar. Om bolaget trots detta inte kan lämna ut tillgångarna fungerar Investerarskyddet så att kunden får ersättning för förlorade värdepapper upp till ett värde av 250 000 kronor.

Klientmedelskonton omfattas av den statliga Insättningsgarantin enligt beslut från Riksgälden. Kontohavare har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i banken med ett belopp som motsvarar högst 1 050 000 kronor. Riksgälden ska göra ersättningen tillgänglig för utbetalning inom sju arbetsdagar om banken försätts i konkurs eller Finansinspektionen beslutar att garantin ska träda in.

Kunders tillgångar kan också förvaras hos det institut där kunden har sin värdepappersdepå eller om det rör fondandelar, i aktuellt fondandelsägarregister. Citroneer ansvarar inte för att registreringar i andra instituts värdepappersdepåer eller fondandelsägarregister är korrekta. Kundernas innehav sammanblandas aldrig med Citroneers innehav.

FONDANDELSREGISTER

För att effektivisera handeln med fondandelar och därigenom sänka transaktionskostnaden för kunderna håller Citroneer ett fondandelsregister där köp och säljorder aggregeras och kan skickas som en sammanlagd order till respektive fondbolag eller fondplattform. Transaktionerna stäms löpande av för att säkerställa att genomförandet blir korrekt och att eventuella felaktigheter kan rättas utan dröjsmål.

KLAGOMÅLSHANTERING

Citroneer eftersträvar att upprätthålla en hög servicenivå och eventuella klagomål är något som tas på största allvar. Klagomål som inkommer ska behandlas omsorgsfullt och med skyndsamhet.

Med klagomål i detta sammanhang menas ett konkret missnöje avseende utförande av en finansiell tjänst i ett enskilt ärende. Allmänna synpunkter och generella missnöjesyttringar anses i detta sammanhang inte som klagomål och inte heller missnöjesyttringar och synpunkter där situationen kan lösas direkt, snabbt och enkelt vid kontakten mellan kunden och Citroneer. Klagomål ska framföras till Klagomålsansvarig på via mailadressen complaint@citroneer.com.

Klagomål ska besvaras snarast. Om klagomålet inte kan besvaras inom 14 dagar kommer kunden att informeras skriftligen om den fortsatta handläggningen av ärendet. Om Citroneer inte anser sig kunna tillmötesgå ett klagomål kommer kunden att få ett skriftligt svar med motivering till detta.

Om du som kund inte är nöjd med hanteringen av ditt klagomål kan du vända dig till Konsumenternas Bank- och finansbyrå för vägledning och du kan även vända dig till konsumentvägledningen i din kommun. Det finns även möjlighet att föra ärendet vidare till Allmänna reklamationsnämnden, ARN eller till allmän domstol för prövning.

Konsumenternas Bank- och finansbyrå Allmänna reklamationsnämnden

Box 24215 Box 174
104 51 Stockholm 101 23 Stockholm
Tel. 0200-22 58 00 08-508 860 00
www.konsumenternas.se www.arn.se

Besöksadress: Karlavägen 108 Besöksadress: Kungsholmstorg 5

POLICY FÖR BÄSTA ORDERUTFÖRANDE/ BEST EXECUTION

Inledning

Citroneer AB (“bolaget”) bedriver verksamhet bland annat genom att tillhandahålla tjänsten mottagande och vidarebefordran av order avseende finansiella instrument. Bolaget ska i enlighet med gällande regelverk vid mottagande och vidarebefordran av order vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att kunderna får bästa möjliga resultat vid genomförande av tjänsten. Bolaget har därför, mot bakgrund av 9 kap. 31 – 34 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt artklarna 64 – 66 i Kommissionens delegerade förordning EU 2017/565 fastställt följande riktlinjer.

Bästa möjliga resultat

För att uppnå bästa möjliga resultat vid mottagande och vidarebefordran av order kommer bolaget att vidta alla rimliga åtgärder genom att ta hänsyn till följande faktorer: orderns storlek och typ samt påverkan på marknaden

priset och kostnaderna,
snabbhet och sannolikhet för att ordern leder till en transaktion
att transaktionen kan avvecklas,
kundens kategori, samt
andra omständigheter som enligt bolagets bedömning är relevanta för en viss order.

Metoder för mottagande/vidarebefordran av order

I den mån det är möjligt kommer bolaget att tillmäta priset och kostnaderna i samband med mottagande och vidarebefordran av ordern störst betydelse. I vissa fall, t.ex. vid stora order, order med särskilda villkor m.m., kan bolaget komma att ta större hänsyn till andra faktorer, t.ex. om ordern på grund av sin storlek eller typ enligt bolagets bedömning kan ha en väsentlig prispåverkan eller påverkan på sannolikheten för att den blir utförd eller kan avvecklas eller om det av andra skäl är relevant att tillmäta andra faktorer än priset större betydelse. Bolaget strävar alltid efter att mottagande och vidarebefordran av order ska ske så snabbt, effektivt och rättvist som möjligt. Om inte speciella omständigheter råder, kommer bolagets prioritet vid mottagande och vidarebefordran av order vara att åstadkomma det bästa möjliga resultatet i form av det totala beloppet som kunden ska betala eller erhålla.Page Break

Specifik kundinstruktion

När en kund ger bolaget en specifik instruktion för hur hela eller delar av en order ska mottas eller vidarebefordras kommer ordern att mottas eller vidarebefordras enligt den instruktionen. I det fall en specifik instruktion lämnas ska bolaget motta eller vidarebefordra ordern enligt kundens instruktion även om den strider mot dessa riktlinjer. Detta kan medföra att bolaget förhindras att uppnå bästa möjliga resultat för kunden.

Störningar i marknaden, bristande tillgänglighet i tekniska system etc.

I vissa fall, såsom exempelvis vid avbrott i handeln, när en handelsplats makulerar affärer, vid störningar i marknaden, vid bristande tillgänglighet i tekniska system eller annat, kan det enligt bolagets bedömning ligga i kundens bästa intresse att en order mottas eller vidarebefordras på något annat sätt än det som normalt används för det finansiella instrumentet ifråga. Bolaget kommer då att vidta alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för kunden under rådande omständigheter.

Bolaget ska snarast informera kunderna om alla betydande svårigheter att motta eller vidarebefordra order på grund av sådana störningar.

Godkännande av dessa riktlinjer

Kunderna ska godkänna dessa riktlinjer. Kunden får del av dessa riktlinjer när kunden får bolagets förköpsinformation. Godkännandet sker när kunden blir kund hos bolaget för första gången. Innan bolaget mottar eller vidarebefordrar en kunds order utanför en handelsplats ska kunden ha gett sitt uttryckliga godkännande till detta. Samtycke ska lämnas i kundavtalet. Kunden ska på begäran få ytterligare information om hur bolaget uppfyller kraven enligt dessa riktlinjer.

Sammanläggning och fördelning av order

Någon sammanläggning av olika kunders order förekommer inte. Bolaget har därför inte upprättat några riktlinjer för sammanläggning och fördelning av order.

Kontroll och dokumentation

Bolaget ska årligen se över dessa riktlinjer och vid behov genomföra ändringar. Dokumentation av utvärdering av riktlinjer för bästa möjliga resultat vid mottagande och vidarebefordran av order ska ske genom VD:s försorg och bevaras och arkiveras på lämpligt sätt i fem år.

INTRESSEKONFLIKTHANTERING

Intressekonflikter kan uppstå mellan en kund och bolaget, inklusive chefer, medarbetare och personer med direkt eller indirekt koppling till Bolaget eller mellan två eller flera kunder eller kundgrupper.

När potentiella intressekonflikter identifieras ska följande omständigheter beaktas:

Kommer bolaget, dess ägare eller en av bolagets anställda sannolikt erhålla ekonomisk vinst eller undvika en ekonomisk förlust på kundens bekostnad?
Har bolaget, dess ägare eller anställda ett annat intresse än kunden av resultatet av den tjänst som tillhandahålls kunden eller av den transaktion som genomförs för kundens räkning?
Har bolaget, dess ägare eller anställda ett ekonomiskt eller annat skäl att gynna en annan kunds eller kundgruppsintressen framför kundens intressen?
Bedriver bolaget, dess ägare eller anställda samma slag av verksamhet som kunden?
Tar bolaget, dess ägare eller anställda emot eller kommer att ta emot incitament av en annan person än kunden i samband med en tjänst till kunden, i form av pengar, varor eller tjänster utöver standardkommissionen eller avgiften för den berörda tjänsten?
Om en intressekonflikt uppstår så att en kunds intressen kan komma att påverkas negativt, och har bolaget inte kunnat vidta åtgärder för att undvika denna ska bolaget tydligt informera kunden om arten eller källan till intressekonflikten innan bolaget åtar sig att utföra en investeringstjänst för kundens räkning.

Bolaget har upprättat interna riktlinjer för att identifiera och hantera potentiella och verkliga intressekonflikter.

Bolaget har även upprättat en ersättningspolicy som reglerar hur ersättningar till anställda får utformas. Syftet med policyn är bl.a. att förhindra att anställda belönas eller bedöms på ett sätt som kommer i konflikt med bolagets skyldigheter att iaktta kundernas intressen.

Bolaget har även infört regler om anmälningsskyldighet för anställdas egna värdepappersaffärer i syfte att de anställda kunna kontrollera att de anställda inte gynnar sig själva på kundernas bekostnad.

De etiska riktlinjer som bolaget beslutat om syftar till att de anställda i sitt arbete ska behandla kunderna rättvist samt uppträda hederligt och professionellt i sina kundkontakter.

Närmare information om vad bolagets Riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter innehåller lämnas på begäran.

INFORMATION OM AVGIFTER OCH KOSTNADER

Citroneer kommer att lämna förhandsinformation om sammanlagda kostnader och avgifter avseende bolagets tjänster och när bolaget rekommenderar eller marknadsför finansiella instrument till kunder.

I fråga om information om förhandsberäknade kostnader och avgifter kommer Citroneer att använda sig av faktiska kostnader som ett mått på förväntade kostnader och avgifter, och om faktiska kostnader inte finns tillgängliga kommer rimliga uppskattningar att göras av dessa kostnader.

Citroneer kommer en gång per år att lämna information i efterhand om alla kostnader och avgifter som hänför sig till de finansiella instrument, investerings- och sidotjänster som tillhandahållits kunden. Informationen kommer att lämnas på individuell basis.

Citroneer kommer att tillhandahålla en illustration som visar kostnadernas sammanlagda effekt på avkastningen. Illustrationen kommer att lämnas både på förhand och i efterhand för att visa effekten av de totala avgifterna och kostnaderna för investeringens avkastning, samt förväntade toppar och fluktuationer vad gäller kostnader.

Om Citroneer rekommenderar eller marknadsför tjänster som tillhandahålls av ett annat institut kommer Citroneer att informera om kostnaderna och avgifterna för sina tjänster tillsammans med kostnaderna och avgifterna för de tjänster som tillhandahålls av det andra institutet. I de fall Citroneer hänvisar kunden till ett annat institut kommer Citroneer att ta hänsyn till de kostnader och avgifter som det andra institutet tar för sina investerings- eller sidotjänster.

BILAGA 1 – INFORMATION OM EGENSKAPER OCH RISKER AVSEENDE FINANSIELLA INSTRUMENT

HANDEL MED FINANSIELLA INSTRUMENT
Handel med finansiella instrument, dvs bl.a. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag, obligationer, depåbevis, fondandelar, penningmarknadsinstrument, finansiella derivatinstrument eller andra sådana värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, sker i huvudsak i organiserad form vid en handelsplats. Handeln sker genom de värdepappersföretag som deltar i handeln vid handelsplatsen. Som kund måste Du normalt kontakta ett sådant värdepappersföretag för att köpa eller sälja finansiella instrument.

1.1 Handelsplatser och systematisk internhandlare

Med handelsplatser avses reglerad marknad och de två formerna av handelsplattformar –MTF-plattform och OTF-plattform. Därtill kan kunders handel utföras via ett värdepappersföretag som agerar som systematisk internhandlare (SI) eller på annat sätt genom att handel sker mot värdepappersföretagets eget lager eller mot annan kund.

På en reglerad marknad handlas olika typer av finansiella instrument. När det gäller aktier kan endast aktier i publika bolag noteras och handlas på en reglerad marknad och det ställs stora krav på sådana bolag, bl.a. avseende bolagets storlek, verksamhetshistoria, ägarspridning och offentlig redovisning av bolagets ekonomi och verksamhet.

En MTF-plattform (MTF) kan beskrivas som ett handelssystem som organiseras och tillhandahålls av en börs eller ett värdepappersföretag. Det ställs typiskt sett lägre krav, i form av t.ex. informationsgivning och verksamhetshistoria, på de finansiella instrument som handlas på en handelsplattform jämfört med finansiella instrument som handlas på en reglerad marknad.

En OTF-plattform (OTF) är på många sätt lik en MTF-plattform. Men på en OTF-plattform får bara finansiella instrument som inte är aktier eller aktierelaterade värdepapper handlas, såsom obligationer och derivat. Vidare får OTF-plattformen ha friare regler för handeln inklusive ordermatchingen än vad reglerade marknader och MTF-plattformar får ha.

En systematisk internhandlare (SI) är ett värdepappersföretag som på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform. En systematisk internhandlare är skyldig att offentliggöra marknadsmässiga anbud, dvs på köp- och säljpriser, för likvida finansiella instrument som handlas på en handelsplats och för vilka den systematiska internhandlaren bedriver systematisk internhandel.

Handel kan även äga rum genom ett värdepappersföretag utan att det är fråga om systematisk internhandel, mot institutets egna lager eller mot annan av institutets kunder.

I Sverige finns i dagsläget två reglerade marknader, NASDAQ Stockholm AB (nedan ”Stockholmsbörsen”) och Nordic Growth Market NGM AB (nedan ”NGM”). Härutöver sker organiserad handel på andra handelsplatser, t.ex. First North och Nordic MTF (båda MTF-plattformar) För mer information om var just ditt värdepappersföretag utför dina order, se aktuell policy för bästa order utförande.

Handeln på reglerade marknader, handelsplattformar och andra platser utgör en andrahandsmarknad för finansiella instrument som ett bolag redan givit ut (emitterat). Om andrahandsmarknaden fungerar väl, dvs det är lätt att hitta köpare och säljare och det fortlöpande noteras anbudskurser från köpare och säljare samt avslutskurser (betalkurser) från gjorda affärsavslut, har även bolagen en fördel genom att det blir lättare att vid behov emittera nya instrument och därigenom få in mer kapital till bolagets verksamhet. Förstahandsmarknaden, eller primärmarknaden, kallas den marknad där köp/teckning av nyemitterade instrument sker.

1.2 Handels-/noteringslistor

När det gäller aktier indelar vanligen handelsplatser aktierna i olika listor, vilka publiceras t.ex. på handelsplatsens hemsida, i dagstidningar och andra medier. Avgörande för på vilken lista ett bolags aktier handlas kan vara bolagets börsvärde (t.ex. Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small cap). De mest omsatta aktierna kan också finnas på en särskild lista. Vissa värdepappersföretag publicerar också egna listor över finansiella instrument som handlas via institutet, kurser till vilka instrumenten handlas etc, t.ex. via institutets hemsida. Aktier på listor med höga krav och hög omsättning anses normalt kunna innebära en lägre risk än aktier på andra listor.

Information om kurser m.m. avseende aktier såväl som andra typer av finansiella instrument, exempelvis fondandelar, optioner och obligationer, publiceras också regelbundet via t.ex. handelsplatsernas hemsidor, i dagstidningar och andra medier.

RISKER MED FINANSIELLA INSTRUMENT OCH HANDEL MED FINANSIELLA INSTRUMENT
2.1 Allmänt om risker

Finansiella instrument kan ge avkastning i form av utdelning (aktier och fonder) eller ränta (räntebärande instrument). Härutöver kan priset (kursen) på instrumentet öka eller minska i förhållande till priset när placeringen gjordes. I den fortsatta beskrivningen inräknas i ordet placering även eventuella negativa positioner (negativa innehav) som tagits i instrumentet, jämför t.ex. vad som sägs om blankning i avsnitt 7 nedan. Den totala avkastningen är summan av utdelning/ränta och prisförändring på instrumentet.

Vad placeraren eftersträvar är naturligtvis en total avkastning som är positiv, dvs som ger vinst, helst så hög som möjligt. Men det finns också en risk att den totala avkastningen blir negativ dvs att det blir en förlust på placeringen. Risken för förlust varierar med olika instrument. Vanligen är chansen till vinst på en placering i ett finansiellt instrument kopplad till risken för förlust. Ju längre tiden för innehavet av placeringen är desto större är vinstchansen respektive förlustrisken. I placeringssammanhang används ibland ordet risk som uttryck för såväl förlustrisk som vinstchans. I den fortsatta beskrivningen används dock ordet risk enbart för att beteckna förlustrisk. Det finns olika sätt att placera som minskar risken. Vanligen anses det bättre att inte placera i ett enda eller ett fåtal finansiella instrument utan att i stället placera i flera olika finansiella instrument. Dessa instrument bör då erbjuda en spridning av riskerna och inte samla risker som kan utlösas samtidigt. En spridning av placeringarna till utländska marknader minskar normalt också risken i den totala portföljen, även om det vid handel med utländska finansiella instrument tillkommer en valutarisk.

Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk, vilket närmare kommer att beskrivas i denna information. Kunden ansvarar själv för risken och måste därför själv via anlitat värdepappersföretag – eller genom sitt kapitalförvaltande ombud – ta del av och därmed skaffa sig kännedom om de villkor, i form av allmänna villkor, faktablad, prospekt eller liknande, som gäller för handel med sådana instrument och om instrumentens egenskaper och risker förknippade därmed. Kunden måste också fortlöpande bevaka sina placeringar i sådana instrument. Detta gäller även om kunden fått investeringsrådgivning vid placeringstillfället. Kunden bör i eget intresse vara beredd att snabbt vidta åtgärder, om detta skulle visa sig påkallat, exempelvis genom att avveckla placeringar som utvecklas negativt eller att ställa ytterligare säkerhet vid placeringar som finansierats med lån och där säkerhetsvärdet minskat.

Det är också viktigt att beakta den risk det kan innebära att handla med finansiella instrument på en annan handelsplats än en reglerad marknad, där kraven som ställs generellt är lägre.

2.2. Olika typer av riskbegrepp m.m.

I samband med den riskbedömning som bör ske då Du som kund gör en placering i finansiella instrument, och även fortlöpande under innehavstiden, finns en mängd olika riskbegrepp och andra faktorer att beakta och sammanväga. Nedan följer en kort beskrivning av några av de vanligaste riskbegreppen.

Marknadsrisk – risken att marknaden i sin helhet, eller viss del därav där Du som kund har Din placering, t.ex. den svenska aktiemarknaden, går ner.
Kreditrisk – risken för bristande betalningsförmåga hos till exempel en emittent eller en motpart. Bristande betalningsförmåga för en emittent eller motpart kan innebära konkurs eller företagsrekonstruktion med offentligt ackord (nedsättning av fordringsbelopp). Banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag kan i stället bli föremål för resolution. Det innebär att staten kan ta kontroll över institutet och dess förluster kan komma att hanteras genom att dess aktie- och fordringsägare får sina innehav nedskrivna och/eller för fordringsägare sina fordringar konverterade till aktieinnehav (s.k skuldnedskrivning eller bail-in).
Prisvolatilitetsrisk – risken för att stora svängningar i kursen/priset på ett finansiellt instrument kan påverka placeringen negativt.
Kursrisk – risken att kursen/priset på ett finansiellt instrument går ner.
Skatterisk – risken att skatteregler och/eller skattesatser är oklara eller kan komma att ändras.
Valutakursrisk – risken att en utländsk valuta till vilken ett innehav är relaterat (ex.vis fondandelar i en fond som placerar i amerikanska värdepapper noterade i USD) försvagas.
Hävstångseffektsrisk – konstruktionen av derivatinstrument som gör att det finns en risk att prisutvecklingen på den underliggande egendomen får ett större negativt genomslag i kursen/priset på derivatinstrumentet.
Legal risk – risken att relevanta lagar och regler är oklara eller kan komma att ändras.
Bolagsspecifik risk – risken att ett visst bolag går sämre än förväntat eller drabbas av en negativ händelse och de finansiella instrument som är relaterade till bolaget därmed kan falla i värde.
Branschspecifik risk – risken att en viss bransch går sämre än förväntat eller drabbas av en negativ händelse och de finansiella instrument som är relaterade till bolag i branschen därmed kan falla i värde.
Likviditetsrisk – risken att Du inte kan sälja eller köpa ett finansiellt instrument vid en viss önskad tidpunkt.
Ränterisk – risken att det finansiella instrument Du placerat i minskar i värde pga förändringar i marknadsräntan.

AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT
3.1 Allmänt om aktier

3.1.1 Aktier och aktiebolag

Aktier i ett aktiebolag ger ägaren rätt till en andel av bolagets aktiekapital. Går bolaget med vinst lämnar bolaget vanligen utdelning på aktierna. Aktier ger också rösträtt på bolagsstämman, som är det högsta beslutande organet i bolaget. Ju fler aktier ägaren har desto större andel av kapitalet, utdelningen och rösterna har aktieägaren. Beroende på vilken serie aktierna tillhör kan rösträtten variera. Det finns två slag av bolag, publika och privata. Endast publika bolag får låta aktierna handlas på en handelsplats.

3.1.2 Aktiekursen

Kursen (priset) på en aktie påverkas i första hand av utbudet respektive efterfrågan på den aktuella aktien vilket i sin tur, åtminstone på lång sikt, styrs av bolagets framtidsutsikter. En aktie upp- eller nedvärderas främst grundat på investerarnas analyser och bedömningar av bolagets möjligheter att göra framtida vinster. Den framtida utvecklingen i omvärlden av konjunktur, teknik, lagstiftning, konkurrens osv. avgör hur efterfrågan blir på bolagets produkter eller tjänster och är därför av grundläggande betydelse för kursutvecklingen på bolagets aktier.

Det aktuella ränteläget spelar också en stor roll för prissättningen. Stiger marknadsräntorna ger räntebärande finansiella instrument, som samtidigt ges ut (nyemitteras), bättre avkastning. Normalt sjunker då kurserna på aktier som regelbundet handlas liksom på redan utelöpande räntebärande instrument. Skälet är att den ökade avkastningen på nyemitterade räntebärande instrument relativt sett blir bättre än avkastningen på aktier, liksom på utelöpande räntebärande instrument. Dessutom påverkas aktiekurserna negativt av att räntorna på bolagets skulder ökar när marknadsräntorna går upp, vilket minskar vinstutrymmet i bolaget.

Också andra till bolaget direkt knutna förhållanden, t.ex. förändringar i bolagets ledning och organisation, produktionsstörningar m m kan påverka bolaget negativt. Aktiebolag kan i värsta fall gå så dåligt att de måste försättas i konkurs. Aktiekapitalet dvs. aktieägarnas insatta kapital är det kapital som då först används för att betala bolagets skulder. Detta leder oftast till att aktierna i bolaget blir värdelösa.

Även kurserna på vissa större utländska reglerade marknader eller handelsplatser inverkar på kurserna i Sverige, bl.a. därför att flera svenska aktiebolag är noterade även på utländska marknadsplatser och prisutjämningar sker mellan marknadsplatserna. Kursen på aktier i bolag som tillhör samma branschsektor påverkas ofta av förändringar i kursen hos andra bolag inom samma sektor. Denna påverkan kan även gälla för bolag i olika länder.

Aktörerna på marknaden har olika behov av att placera kontanter (likvida medel) eller att få fram likvida medel. Dessutom har de ofta olika mening om hur kursen borde utvecklas. Dessa förhållanden, som även innefattar hur bolaget värderas, bidrar till att det finns såväl köpare som säljare. Är placerarna däremot samstämmiga i sina uppfattningar om kursutvecklingen vill de antingen köpa och då uppstår ett köptryck från många köpare, eller också vill de sälja och då uppstår ett säljtryck från många säljare. Vid köptryck stiger kursen och vid säljtryck faller den.

Omsättningen, dvs hur mycket som köps och säljs av en viss aktie, påverkar i sin tur aktie-kursen. Vid hög omsättning minskar skillnaden, även kallad spread, mellan den kurs köparna är beredda att betala (köpkursen) och den kurs säljarna begär (säljkursen). En aktie med hög omsättning, där stora belopp kan omsättas utan större inverkan på kursen, har en god likviditet och är därför lätt att köpa respektive att sälja. Bolagen på de reglerade marknadernas listor har ofta en högre likviditet. Olika aktier kan under dagen eller under längre perioder uppvisa olika rörlighet (volatilitet) i kurserna dvs upp- och nedgångar samt storlek på kursförändringarna.

De kurser till vilka aktierna har handlats (betalkurser), såsom högst/lägst/senast betalt under dagen samt sist noterade köp/säljkurser och vidare uppgift om handlad volym i kronor publiceras bl.a. i de flesta större dagstidningarna och på olika internetsidor som upprättas av marknadsplatser, värdepappersföretag och medieföretag såsom text-TV. Aktualiteten i dessa kursuppgifter kan variera beroende på sättet de publiceras på.

3.1.3 Olika aktieserier

Aktier finns i olika serier, vanligen A- och B-aktier vilket normalt har med rösträtten att göra. A-aktier ger normalt en röst medan B-aktier ger en begränsad rösträtt, oftast en tiondels röst. Skillnaderna i rösträtt beror bl.a. på att man vid ägarspridning vill värna om de ursprungliga grundarnas eller ägarnas inflytande över bolaget genom att ge dem en starkare rösträtt. Nya aktier som ges ut får då ett lägre röstvärde än den ursprungliga A-serien och betecknas med B, C eller D etc.

3.1.4 Kvotvärde, split och sammanläggning av aktier

En akties kvotvärde är den andel som varje aktie representerar av bolagets aktiekapital. En akties kvotvärde erhålls genom att dividera aktiekapitalet med det totala antalet aktier. Ibland vill bolagen ändra kvotvärdet, t.ex. därför att kursen, dvs marknadspriset på aktien, har stigit kraftigt. Genom att dela upp varje aktie på två eller flera aktier genom en s.k. split, minskas kvotvärdet och samtidigt sänks kursen på aktierna. Aktieägaren har dock efter en split sitt kapital kvar oförändrat, men detta är fördelat på fler aktier som har ett lägre kvotvärde och en lägre kurs per aktie.

Omvänt kan en sammanläggning av aktier (omvänd split) göras om kursen sjunkit kraftigt. Då slås två eller flera aktier samman till en aktie. Aktieägaren har dock efter en sammanläggning av aktier samma kapital kvar, men detta är fördelat på färre aktier som har ett högre kvotvärde och en högre kurs per aktie.

3.1.5 Marknadsintroduktion, privatisering och uppköp

Marknadsintroduktion innebär att aktier i ett bolag introduceras på aktiemarknaden, dvs upptas till handel på en reglerad marknad eller en MTF-plattform. Allmänheten erbjuds då att teckna (köpa) aktier i bolaget. Oftast rör det sig om ett befintligt bolag, som inte tidigare handlats på en reglerad marknad eller annan handelsplats, där ägarna beslutat att vidga ägarkretsen och underlätta handeln i bolagets aktier. Om ett statligt ägt bolag introduceras på marknaden kallas detta för privatisering.

Uppköp tillgår i regel så att någon eller några investerare erbjuder aktieägarna i ett bolag att på vissa villkor sälja sina aktier. Om uppköparen får in 90 % eller mer av antalet aktier i det uppköpta bolaget, kan uppköparen begära tvångsinlösen av kvarstående aktier från de ägare som ej accepterat uppköpserbjudandet. Dessa aktieägare är då tvungna att sälja sina aktier till uppköparen mot en ersättning som fastställs genom ett skiljedomsförfarande.

3.1.6 Emissioner

Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att ge ut nya aktier genom nyemission. Oftast får de gamla ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren måste betala ett visst pris (emissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna – som normalt har ett visst marknadsvärde – avskiljts från aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna, samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under teck-ningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna handlas. Efter teckningstiden förfaller teckningsrätterna och blir därmed obrukbara och värdelösa.

Aktiebolag kan även genomföra s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k. apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k. utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt inte.

Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fond-emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bola-gets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde på sitt placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver upp kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och marknadsvärde på sitt placerade kapital.

3.2 Allmänt om aktierelaterade instrument

Nära knutna till aktier är, aktieindexobligationer, depåbevis, konvertibler, aktie- och aktie-indexoptioner, aktie- och aktieindexterminer, warranter samt hävstångscertifikat.

3.2.1 Indexobligationer/Aktieindexobligationer

Indexobligationer/aktieindexobligationer är obligationer där avkastningen istället för ränta är beroende t.ex. av ett aktieindex. Utvecklas indexet positivt följer avkastningen med. Vid en negativ indexutveckling kan avkastningen utebli. Obligationen återbetalas dock alltid med sitt nominella belopp, som kan vara lägre än investeringsbeloppet, på inlösendagen och har på så sätt en begränsad förlustrisk jämfört med t.ex. aktier och fondandelar. Risken med en placering i en aktieindexobligation kan, förutom eventuellt erlagd överkurs och kostnader, definieras som den alternativa avkastningen, dvs. den avkastning investeraren skulle ha fått på det investerade beloppet med en annan placering. Indexobligationer kan ha olika benämningar som aktieindexobligationer, SPAX, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer osv. beroende på vilket underliggande tillgångsslag som bestämmer obligationens avkastning. När man talar om indexobligationer så benämns dessa ofta också som kapitalskyddade produkter. Med detta begrepp avses att beskriva, som ovan nämnts, att oavsett om produkten ger avkastning eller ej så återbetalas det nominella beloppet, vanligtvis investeringsbeloppet minskat med eventuellt erlagd överkurs. OBS att kapitalskyddet inte gäller om emittenten försätts i konkurs eller blir föremål för företagsrekonstruktion med offentligt ackord (nedsättning av fordringsbeloppet). Banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag kan i stället bli föremål för resolution. Det innebär att staten kan ta kontroll över institutet och dess förluster kan komma att hanteras genom att dess aktie- och fordringsägare får sina innehav nedskrivna och/eller för fordringsägare sina fordringar konverterade till aktieinnehav (s.k skuldnedskrivning eller bail-in).

3.2.2 Depåbevis

Svenskt Depåbevis är ett bevis om rätt till utländska aktier, som utgivaren av beviset förvarar/innehar för innehavarens räkning. Depåbevis handlas precis som aktier på en reglerad marknad eller handelsplats och prisutvecklingen följer normalt prisutvecklingen på den utländska marknadsplats där aktien handlas. Utöver de generella risker som finns vid handel med aktier eller andra typer av andelsrätter bör ev. valutakursrisk beaktas.

3.2.3 Konvertibler

Konvertibler (konverteringslån eller konvertibler) är räntebärande värdepapper (lån till utgivaren/emittenten av konvertibeln) som inom en viss tidsperiod kan bytas ut mot aktier. Avkastningen på konvertiblerna, dvs kupongräntan, är vanligen högre än utdelningen på utbytesaktierna. Konvertibelkursen uttrycks i procent av det nominella värdet på konvertibeln.

3.2.4 Omvända konvertibler

Omvända konvertibler är ett mellanting mellan en ränte- och en aktieplacering. Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index. Denna placering ger en ränta, dvs en fast, garanterad avkastning. Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt återbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen. Om de underliggande aktierna eller index däremot skulle falla, finns det en risk att innehavaren i stället för det placerade beloppet, utöver en på förhand fastställd avkastning kan få en eller flera aktier som ingår i den omvända konvertibeln eller motsvarande kontantlikvid.

3.2.5 Aktieoptioner och aktieindexoptioner

Aktieoptioner finns av olika slag. Förvärvade köpoptioner (eng. call options) ger innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod köpa redan utgivna aktier till ett på förhand bestämt pris. Säljoptioner (eng. put options) ger omvänt innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod sälja aktier till ett på förhand bestämt pris. Mot varje förvärvad option svarar en utfärdad option. Risken för den som förvärvar en option är, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas, att den minskar i värde eller förfaller värdelös på slutdagen. I det senare fallet är den vid förvärvet betalda premien för optionen helt förbrukad. Utfärdaren av en option löper en risk som i vissa fall, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas, kan vara obegränsat stor. Kursen på optioner påverkas av kursen på motsvarande underliggande aktier eller index, men oftast med större kurssvängningar och prispåverkan än dessa.

Den mest omfattande handeln i aktieoptioner sker på de reglerade marknaderna. Där förekommer även handel med aktieindexoptioner. Dessa indexoptioner ger vinst eller förlust direkt i kontanter (kontantavräkning) utifrån utvecklingen av ett underliggande index. Se även avsnitt 5 om derivat.

3.2.6 Aktieterminer och aktieindexterminer samt futures

En termin eller forward innebär att parterna ingår ett ömsesidigt bindande avtal med varandra om köp respektive försäljning av den underliggande egendomen till ett på förhand avtalat pris och med leverans eller annan verkställighet, t.ex. kontantavräkning, av avtalet vid en i avtalet angiven tidpunkt (stängningsdagen). Någon premie betalas inte eftersom parterna har motsvarande skyldigheter enligt avtalet.

En future är en variant på termin eller forward. Skillnaden mellan en future och en forward består i hur avräkningen går till, det vill säga när man som part i ett kontrakt får betalt eller betalar beroende på om positionen gett vinst eller förlust. För en future sker en daglig avräkning i form av löpande betalningar mellan köpare och säljare på basis av värdeförändringen dag för dag av underliggande tillgång. För en forward sker avräkning först i anslutning till instrumentets slutdag.

Se även avsnitt 5 om derivat.

3.2.7 Warranter

Handel förekommer också med vissa köp- och säljoptioner med längre löptider, i Sverige vanligen kallade warranter. Warranter kan utnyttjas för att köpa eller sälja underliggande aktier eller i andra fall ge kontanter om kursen på underliggande aktie utvecklas på rätt sätt i förhållande till warrantens lösenpris. Teckningsoptioner (eng. subscription warrants) avseende aktier kan inom en viss tidsperiod utnyttjas för teckning av motsvarande nyutgivna aktier. Se även avsnitt 5 om derivat.

3.2.8 Hävstångscertifikat

Hävstångscertifikat, som ofta kallas enbart certifikat eller i vissa fall bevis, är ofta en kombination av ex.vis en köp- och en säljoption och är beroende av en underliggande tillgång, exempelvis en aktie, ett index eller en råvara. Ett certifikat har inget nominellt belopp. Hävstångscertifikat skall inte förväxlas med t.ex. företagscertifikat, vilket är en slags skuldebrev som kan ges ut av företag i samband med att företaget lånar upp pengar på kapitalmarknaden.

En utmärkande egenskap för hävstångscertifikat är att relativt små kursförändringar i underliggande tillgång kan medföra avsevärda förändringar i värdet på innehavarens placering. Dessa förändringar i värdet kan vara till investerarens fördel, men de kan också vara till investerarens nackdel. Innehavare bör vara särskilt uppmärksamma på att hävstångscertifikat kan falla i värde och även förfalla helt utan värde med följd att hela eller delar av det investerade beloppet kan förloras. Motsvarande resonemang kan i många fall gälla även för optioner och warranter. Se även avsnitt 5 om derivat.

RÄNTERELATERADE INSTRUMENT
Ett räntebärande finansiellt instrument är en fordringsrätt på utgivaren (emittenten) av ett lån. Avkastning lämnas i form av ränta. Det finns olika former av räntebärande instrument beroende på vilken emittent som givit ut instrumentet, den säkerhet som emittenten kan ha ställt för lånet, löptiden fram till återbetalningsdagen och formen för utbetalning av räntan. Räntan (kupongen) betalas vanligen ut årsvis.

En annan form för räntebetalning är att sälja instrumentet med rabatt (dis-konteringspapper). Vid försäljningen beräknas priset på instrumentet genom att diskontera lånebeloppet inklusive beräknad ränta till nuvärde. Nuvärdet eller kursen är lägre än det belopp som erhålls vid återbetalningen (nominella beloppet). Bankcertifikat och statsskuldväxlar är exempel på diskonteringspapper, liksom obligationer med s.k. nollkupongskonstruktion.

Ytterligare en annan form för räntebärande obligationer är statens premieobligationer där låneräntan lottas ut bland innehavarna av premieobligationer. Det förekommer även ränteinstrument och andra sparformer där räntan är skyddad mot inflation och placeringen därför ger en fast real ränta.

Risken i ett räntebärande instrument utgörs dels av den kursförändring (kursrisk) som kan uppkomma under löptiden på grund av att marknadsräntorna förändras, dels att emittenten kanske inte klarar att återbetala lånet (kreditrisk). Lån för vilka fullgod säkerhet för återbetalningen har ställts är därvid typiskt sett mindre riskfyllda än lån utan säkerhet. Rent allmänt kan dock sägas att risken för förlust på räntebärande instrument kan anses som lägre än för aktier. Ett räntebärande instrument utgivet av en emittent med hög kreditvärdighet kan således vara ett bra alternativ för den som vill minimera risken att sparkapitalet minskar i värde och kan vara att föredra vid ett kortsiktigt sparande. Även vid långsiktigt sparande där kapitalet inte skall äventyras, t.ex. för pensionsåtaganden, är inslag av räntebärande placeringar mycket vanliga. Nackdelen med en räntebärande placering är att den i regel ger en låg värdestegring. Exempel på räntebärande placeringar är sparkonton, privatobligationer och räntefonder.

Kurserna fastställs löpande såväl på instrument med kort löptid (mindre än ett år) t.ex. stats-skuldväxlar som på instrument med längre löptider t.ex. obligationer. Detta sker på penning- och obligationsmarknaden. Marknadsräntorna påverkas av analyser och bedömningar som Riksbanken och andra större institutionella marknadsaktörer gör av hur utvecklingen av ett antal ekonomiska faktorer som inflation, konjunktur, ränteutvecklingen i Sverige och i andra länder osv kommer att utvecklas på kort och lång sikt. Riksbanken vidtar även s.k. penning-politiska operationer i syfte att styra utvecklingen av marknadsräntorna så att inflationen håller sig inom fastställda mål. De finansiella instrument som handlas på penning- och obligationsmarknaden (t.ex. statsobligationer, statsskuldväxlar och bostadsobligationer) handlas ofta i mycket stora poster (mångmiljonbelopp).

Om marknadsräntorna går upp kommer kursen på utelöpande (redan utgivna) räntebärande finansiella instrument att falla om de har fast ränta, eftersom nya lån ges ut med en räntesats som följer aktuell marknadsränta och därmed ger högre ränta än vad utelöpande instrumentet ger. Omvänt stiger kursen på utelöpande instrument när marknadsräntan går ned.

Lån utgivna av stat och kommun anses vara riskfria vad gäller återbetalningen, vilket således gäller för stats- och kommunobligationer. Andra emittenter än stat och kommun kan ibland, vid emission av obligationer, ställa säkerhet i form av andra finansiella instrument eller annan egendom (sak- eller realsäkerhet).

Det finns även andra räntebärande instrument som innebär en högre risk än obligationer om emittenten skulle få svårigheter att återbetala lånet, t.ex. förlagsbevis eftersom de lånen återbetalas först efter det alla andra fordringsägare fått betalt. Villkorade konvertibla obligationer (contingent convertibles), så kallade cocos, är en annan typ av komplex produkt med risker som kan vara mycket svåra att förstå. I grunden är de obligationer som under vissa förutbestämda händelser kan skrivas ned, det vill säga förlora hela eller delar av sitt värde, eller omvandlas till aktier.

En form av ränterelaterade instrument är säkerställda obligationer. Dessa är förenade med en särskild förmånsrätt enligt speciell lagstiftning. Regelverket kring säkerställda obligationer syftar till att en investerare skall få full betalning enligt avtalad tidplan även om obligationens utgivare skulle gå i konkurs, förutsatt att den egendom som säkerställer obligationen är tillräckligt mycket värd.

DERIVATINSTRUMENT
Derivatinstrument såsom optioner, terminer m.fl. förekommer med olika slag av underliggande tillgång, t.ex. aktier, obligationer, råvaror och valutor. Derivatinstrument kan utnyttjas för att minska risken i en placering.

Kursen i ett derivatinstrument är beroende av kursen i det underliggande instrumentet. En särskild omständighet är att prisutvecklingen på derivatinstrumentet oftast är kraftigare än prisutvecklingen på den underliggande egendomen. Prisgenomslaget kallas hävstångseffekt och kan leda till större vinst på insatt kapital än om placeringen hade gjorts direkt i den underliggande egendomen. Å andra sidan kan hävstångseffekten lika väl medföra större förlust på derivatinstrumenten jämfört med värdeförändringen på den underliggande egendomen, om prisutvecklingen på den underliggande egendomen blir annorlunda än den förväntade. Hävstångseffekten, dvs möjligheten till vinst respektive risken för förlust, varierar beroende på derivatinstrumentets konstruktion och användningssätt. Stora krav ställs därför på bevakningen av prisutvecklingen på derivatinstrumentet och på den underliggande egendomen. Investeraren bör i eget intresse vara beredd agera snabbt, ofta under dagen, om placeringen i derivatinstrument skulle komma att utvecklas i ofördelaktig riktning. Det är också viktigt att i sin riskbedömning beakta att möjligheten att avveckla en position/ett innehav kan försvåras vid en negativ prisutveckling.

FONDER OCH FONDANDELAR
En fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information se Fondbolagens Förenings hemsida, www.fondbolagen.se.

En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras i räntebärande instrument..

En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att den bolagsspecifika risken för andels-ägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta.

Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro.

En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer.

Andra exempel på fonder är indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index.

En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En hedgefond är ofta en specialfond och har därmed större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder (värdepappersfonder). Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig ofta av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag.

Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och specialfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav på bl a placeringsbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder (däribland hedgefonder, se ovan) följer det s.k. AIFM-direktivet. Dessa fonder avviker på något sätt från reglerna i UCITS-direktivet, och det är därför särskilt viktigt för Dig som kund att ta reda på vilka placeringsregler som en specialfond Du avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige till icke-professionella kunder. För de fonder som placerar i utländska finansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se även avsnitt 2.2 ovan).

Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genom värdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dock viktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insatta kapitalet.

BLANKNING
Blankning innebär att den som lånat finansiella instrument, och samtidigt förbundit sig att vid en senare tidpunkt till långivaren återlämna instrument av samma slag, säljer de lånade instrumenten. Vid försäljningen räknar låntagaren med att vid tidpunkten för återlämnandet kunna anskaffa instrumenten på marknaden till ett lägre pris än det till vilka de lånade instrumenten såldes. Skulle priset i stället ha gått upp, uppstår en förlust, vilken vid en kraftig prishöjning kan bli avsevärd.

BELÅNING
Finansiella instrument kan i många fall köpas för delvis lånat kapital. Eftersom såväl det egna som det lånade kapitalet påverkar avkastningen kan Du som kund genom lånefinansieringen få en större vinst om placeringen utvecklas positivt jämfört med en investering med enbart eget kapital. Skulden som är kopplad till det lånade kapitalet påverkas inte av om kurserna på köpta instrument utvecklas positivt eller negativt, vilket är en fördel vid en positiv kursutveckling. Om kurserna på köpta instrument utvecklas negativt uppkommer en motsvarande nackdel eftersom skulden kvarstår till 100 procent, vilket innebär att kursfallet krona för krona förbrukar det egna kapitalet. Vid ett kursfall kan därför det egna kapitalet helt eller delvis förbrukas samtidigt som skulden måste betalas helt eller delvis genom försäljningsintäkterna från de finansiella instrument som fallit i värde. Skulden måste betalas även om försäljningsintäkterna inte täcker hela skulden.

Du som kund måste vara införstådd med bl.a. följande:

att placeringar eller andra positioner i finansiella instrument sker på Din egen risk
att Du som kund själv noga måste sätta Dig in i värdepappersföretagets allmänna villkor för handel med finansiella instrument och i förekommande fall information i prospekt samt övrig information om aktuellt finansiellt instrument, dess egenskaper och risker
att vid handel med finansiella instrument det är viktigt att kontrollera all rapportering avseende Dina transaktioner och innehav samt omgående reklamera eventuella fel
att det är viktigt att fortlöpande bevaka värdeförändringar på innehav av och positioner i finansiella instrument
att Du som kund själv måste initiera de åtgärder som erfordras för att minska risken för förluster
——————————————————–

Ytterligare allmän information om olika typer av finansiella instrument och handel med finansiella instrument jämte förslag till ytterligare litteratur på området återfinns också t.ex. på Konsumenternas bank- och finansbyrås hemsida, www.konsumenternasbankbyran.se, och på SwedSecs hemsida, www.swedsec.se .  

BILAGA 2 – CITRONEER AB, RISKKLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Produktgrupp A Produktgrupp B Produktgrupp C Produktgrupp D
Fonder Fonder Fonder Fonder
Penningmarknads- och obligationsfonder med fokus på korta löptider. Fonder med en allmänt sett försiktig investeringspolicy. Fonder, inklusive börshandlade fonder, risk* 1 – 2. Obligations- och blandfonder med en investeringspolicy som tillåter upp till 50 % i aktier eller i andra tillgångar som representerar en risk motsvarande aktier. Fonder, inklusive börshandlade fonder, med risk* 3 – 4. Fonder med en investeringspolicy som tillåter upp till 100 % i aktier eller i andra tillgångar som representerar en risk motsvarande aktier. Fonder, inklusive börshandlade fonder, med risk* 5 – 6 Samtliga fonder, inklusive börshandlade fonder, som inte har en risk*. Fonder, inklusive börshandlade fonder, med risk* 7, såvida de inte omklassificerats till PG C efter individuell bedömning.
Obligationer Obligationer Obligationer Obligationer
Obligationer med god kreditvärdighet (minst AA-/Aa3) utfärdade av staten eller motsvarande. Samtliga premieobligationer utfärdade av svenska staten. Obligationer med god kreditvärdighet (minst BBB-/ Baa3), inklusive företagsobligationer och obligationskonvertibler. Obligationer med låg kreditvärdighet (BB+/Ba1 eller lägre). Obligationer med låg kreditvärdighet (BB+/Ba1 eller lägre), oavsett valuta.
Aktier Aktier
Aktier noterade på reglerade marknader inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES. Icke-noterade aktier eller aktier som är noterade på oreglerade marknader.
Valutor Valutor Valutor Valutor
Endast större valutor. Endast större valutor. Endast större valutor. Inga begränsningar.

Produktgrupp E
Forwards

Terminsaffärer i aktier och/ eller andra värdepapper

Optioner innehavda av investeraren (inklusive warranter)

Optioner utfärdade av investeraren

Blankning (vilken vanligtvis är kopplad till ett motsvarande lån)

OTC-derivat

Derivat på råvaror

Andra högriskprodukter eller produkter med hög komplexitet

*) Fondens risk anges som en siffra på den sjugradig skala som används i KIID. Fonder med låg risk klassas på de tre nedersta nivåerna (1-3), fonder med medelhög risk på de två mellersta nivåerna (4-5), medan fonder med hög risk ligger på de två översta nivåerna (6-7) på riskskalan. Risk/avkastningsindikatorn visar sambandet mellan risk och avkastning för fonden. En högre placering på skalan betyder möjlighet till högre avkastning, men också större risk att förlora pengar. Kategori 1 innebär inte att investeringen är riskfri.