Om regeringen på allvar vill hjälpa privatpersoner att få högre avkastning på sitt fondsparande borde man införa en fondamnesti för investeringar som gjordes före 2012. Idag är en stor andel av spararna inlåsta i omoderna fonder med höga avgifter på grund av oförmånliga skatteregler. Spararna kan inte byta till modernare fonder utan att behöva skatta bort en stor del av kapitalet. För fondandelar köpta före 2012 förlorar spararna idag inte bara på höga fondavgifter utan även ränta på ränta går förlorad när fondbolagen plockar ut höga avgifter ur gamla produkter.
Finansinspektionen uppmärksammar i rapporten ”Håll koll på vad dina fonder kostar” den 27 april att investeringskonsumenterna, eller spararna, har dålig koll på hur mycket de betalar för sina fonder. Spararna riskerar därmed att betala onödigt mycket för fonderna vilket i slutändan leder till sämre avkastning på investeringarna.
Den verkliga förlusten för spararen ligger dock inte i de summor som förvaltaren tar ur fonden utan i den uteblivna förräntningen på den del av investeringen som går till avgifter. När fondbolaget tar ut en större avgift blir det mindre pengar kvar som kan ge avkastning. I det räkneexempel som Finansinspektionen redovisar är effekten av fondavgifterna 205 tusen kronor. Effekten av utebliven avkastning på fondavgifterna är lika stor. Höga avgifter drabbar spararen både direkt och indirekt.
Finansinspektionen vill höja investeringskonsumenternas kostnadsinsikt genom att publicera medianavgifter för olika fondkategorier. Tanken är att vi alla ska få en känsla för vad en fond bör kosta på samma sätt som vi vet vad ett paket smör eller en liter mjölk bör kosta.
Det är ett lovvärt initiativ som dock inte löser det stora problemet med dyra fonder i den svenska fondmarknaden. Den verkliga kassakon i branschen är nämligen inte nysparandet. Det verkliga problemet ligger i gamla fonder. Dyra och ofta ganska dåliga fonder med enorma fondförmögenheter där spararna sitter inlåsta på grund av en överhängande skatteskuld är en guldgruva för fondbolagen, men en dålig investering för privatspararna.
Nysparandet utanför tjänstepensionssystemet sker framför allt inom investeringssparkonton (ISK) där det är lätt att byta från en fond till en annan. Prispressen på investeringsprodukter inom detta segment fungerar därför bra och de flesta väljer moderna och effektiva investeringsfonder med konkurrenskraftiga priser. En sparare som vill byta till en billigare fond kan enkelt göra detta.
Sparformen ISK har under de drygt tio år den funnits fungerat bra för att pressa priserna på investeringstjänster. AMF visar i sin årliga genomgång ”Avgifterna på fondmarknaden” att den genomsnittliga fondavgiften sjunkit från 1,67% 2012 till 1,35% 2021. Nya investeringar görs i moderna och billigare fonder, vilket gynnar spararen som får bättre förutsättningar att nå sina finansiella mål.
Investeringar som gjordes före 2012 omfattas inte av möjligheten att skattefritt flytta till billigare och bättre produkter utan att först behöva beskattas. Med tanke på att börsen femdubblats under denna period innebär en omplacering till en billigare fond att uppåt en fjärdedel av investeringen försvinner i skatt. En kapning av förmögenheten som får de flesta att skjuta omplaceringen på framtiden. Visst måste vinsten förr eller senare realiseras, men den procent som kan sparas i fondavgift uppväger inte effekten av att fonden ger avkastning på skatteskulden fram till dess att den realiseras. Vem vill dessutom se sitt fondkontoutdrag minska med 25 procent?
För att verkligen komma åt de höga fondavgifterna i det privata sparandet behövs en fondamnesti. Genom att låta alla som vill flytta in sina obeskattade fonder i en ISK kan spararna sedan växla till moderna fonder med attraktiva fondavgifter och på så sätt få se sina pengar växa på ett mer effektivt sätt. Visserligen skulle staten gå miste om potentiella framtida skatteintäkter, men det skulle bytas mot en löpande skatteintäkt via ISK-beskattningen.
Med Finansinspektionens rapport ser vi en trend mot en ökad transparens på finansmarknaden, vilket är väldigt lovvärt. En högre grad av medvetenhet hos spararna ger bättre förutsättningar för sund konkurrens. Men om man på allvar vill hjälpa befolkningen att få en rimlig och rättvis avkastning på sina investeringar behöver kontraproduktiva regleringar med inlåsningseffekter tas bort.
Erik Nordenskjöld, Medgrundare och investeringsansvarig Citroneer
Artikeln publicerades i Finansliv 22 maj 2023