Artikel från Dagens Industri / Foto: Amanda Lindgren
Spiltan Räntefond Sverige hade inte fått kalla sig för en obligationsfond i Norge. Detta eftersom andelen högriskkrediter ligger på hela 25 procent, i kontrast med
fondbolagets marknadsföring och egna riskangivelser.
Efter förra veckans ras i Intrum varnar en expert för Spiltans stora exponering mot enskilda bolag.
”Investerarna riskerar att följa med ner i avgrunden i accelererande fart.”
”Det är märkligt att vi inte börjat gå åt liknande håll här i Sverige”, säger Carl Johan Lagercrantz, som förvaltar Strand Företagsobligationsfond, apropå ett regelverk i grannlandet som anger vad olika räntefonder får kalla sig, baserat på innehaven i portföljen.
”På så sätt skulle fondköpare inte bli lurade att tro att dom köper en lågriskprodukt när dom i själva verket köper en med betydande kreditrisk”, fortsätter han.
Resonemanget är allmänt, men illustreras av Spiltan Räntefond Sverige. Trots att den torgförts som en säker placering fick spararna se hela årets avkastning raderas av nedgången i Intrum på torsdagen och fredagen.
”Den norska marknaden med detta system är mycket mer mogen än den svenska, där fonder som kallar sig för företagsobligationsfond kan ha vitt skilda profiler vad gäller risk”, säger Gustav Liedgren som är vd för kreditvärderaren NCR.
Idag anger förvaltarbolagen själva risken i en sjugradig skala. Spiltans räntefond sägs ligga på 2, alltså i det lägre spannet, på den skalan.
”Jag anser inte heller att fondernas egen klassificering av kreditrisk hjälper nämnvärt då förvaltarna har ett incitament att underskatta kreditrisken. Detta riskerar att vilseleda fondsparare som inte fullt ut förstår risken”, fortsätter Gustav Liedgren.
Flera bedömare efterlyser tydlighet rörande fonders risktagande.
”Spiltan Räntefond Sverige riktar sig uttryckligen till sparare som vill ta lägre risk i sitt sparande och enligt egen utsago väljer man bolag med god kreditvärdighet, starka kassaflöden och stabil balansräkning”, konstaterar Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
”Ändå hamnar Intrum högt upp bland innehaven, tillsammans med framför allt bankobligationer. Fondspararna förtjänar definitivt en förklaring till det.”
Att fonder med trygg profil sökt sig längre ut på riskskalan var ett omdiskuterat ämne efter coronakraschen 2020.
”Min bild är att detta framför allt skedde i lågräntemiljön i jakt på högre avkastning. Men det här visar att man som sparare fortfarande inte kan blint lita på en fonds uttalade profil”, fortsätter Frida Bratt.
Erik Nordenskjöld på kapitalförvaltaren Citroneer påpekar att det också finns en koncentrationsrisk då innehavet i Intrum ensamt står för omkring 5 procent vardera av Spiltans två räntefonder. Förutom att det kan smälla rejält, något som Spiltans fondsparare precis upplevt, kan fondförvaltaren som äger över 20 procent av en utstående obligation få en ofrivillig roll som husbank, resonerar han.
”Om en storutlånare inte vill vara med och skjuta till pengar vid en refinansiering av en obligation så riskerar de ju att inte få tillbaka sin investering. De riskerar ju också betydande förluster i andra obligationer från samma bolag”, säger Erik Nordenskjöld och fortsätter:
”Det innebär att de har svårt att göra en objektiv kreditanalys och ställa krav på prissättning eftersom det riskerar att få negativa följdeffekter i portföljen. Därmed går fondandelsägarna miste om en rättvis prissättning. Kanske får de till och med ökad exponering. Investerarna riskerar då att få följa med i accelererande fart ner i avgrunden.”
NORSKA REGLER STYR FONDERNAS NAMN
Norsk branschpraxis anger vad räntefonder får kalla sig.
Tanken är att namn som Penningmarknadsfond, Likviditetsfond, Obligationsfond och Annan räntefond ska ge sparare en tydlig bild över riskprofil och inriktning.
Kategorin Annan räntefond inkluderar fonder med många företagsobligationer från bolag med lägre kreditbetyg, ofta kallade högavkastande efter engelskans High Yield. Högrisk eller skräpobligationer, efter engelskans Junk Bonds, är andra förekommande begrepp för samma
kategori.
För namnet obligationsfond ligger kravet på 90 procent av innehav med ett kreditbetyg på minst BBB-, alltså lågrisk, eller IG efter engelskans Investment Grade.
Spiltan Räntefond Sverige har omkring 25 procent krediter med hög risk, enligt förvaltarens egna definition.
Andra krav rör hur stor andel av fondens innehav som har ett kreditbetyg.
Norges motsvarighet till Fondbolagets förening, Verdipapirfondenes forening, ligger bakom denna branschpraxis.
Reglerna skapades 2020 och trädde i full kraft sommaren 2022.
Ytterligare lager av krav är på väg att införas kommande år.
Källa: Verdipapirfondenes forening och NCR