I dagens kunskapssamhälle blir kontroll av kunskapen allt viktigare, vilket leder till att allt fler vill ha inflytande över hur forskningen ska utformas. Möjligheterna till hållbar och oberoende finansiering för forskningen och skräddarsydd förvaltning av densamma är stora. Den svåra delen är att övertyga lärosätena om att acceptera att associeras med donatorn.

Stark koppling mellan forskning och finans

Vetenskapliga resultat är viktiga för nästan alla delar av samhället. Mångåriga forskningsprojekt blir produkter som vi använder varje dag utan att vi reflekterar över alla timmar av tester, försök, misslyckanden och pyttesmå framsteg som ligger bakom. Pandemin satte forskningen på förstasidorna när vi fick följa vaccinframställningen i realtid. Kanske är det så att kopplingen mellan forskning och produkt är tydligast just inom medicinproduktionen, men universitetens betydelse för att få fram nya tekniska produkter som LED-lampor och solceller ska inte heller underskattas. Även inom finanssektorn bidrar forskningen till bättre investeringsprodukter. Åtminstone hos vissa institut, varav Citroneer är ett, är kopplingen till forskningen stark. Det är därför vi inte bara lyssnar på forskarnas resultat utan även hjälper studenterna vid universiteten genom Citroneer Academy.

Fristående forskning avgörande

Utan den akademiska nyfikenheten och noggrannheten skulle utvecklingen inte gå framåt. Visst kan vissa akademiska alster framstå som flummiga verklighetsfrånvända och till synes utan praktisk förankring. Men faktum är att det ibland kan vara viktigare att forska om det som inte har ett tydligt mål för att resultaten ska bli mer revolutionerande än evolverande. Att forskningen får vara fristående är viktigt för att ge utrymme till att skapa förutsättningar för att våga ge sig ut i det okända.

I dagens kunskapssamhälle blir dock kontroll av kunskapen allt viktigare, vilket leder till att allt fler vill ha inflytande över hur forskningen ska utformas. Det kan vara både normativt och finansiellt. Att slå vakt om den oberoende forskningen är viktigt inte bara för forskarna utan för den mänskliga friheten. För att säkerställa den akademiska friheten har det funnits olika skyddsmekanismer. Före 1990-talet tillsattes professorerna av Kungen/Regeringen och kunde därför inte sägas upp av universitet. Detta har urvattnats något på senare tid och det har därför tillkommit andra medel för att säkra forskningens oberoende.

Privata donationer främjar forskning

Att privatpersoner skänker pengar till universiteten har länge varit vanligt i USA, men har också blivit vanligare i Sverige. Den största donationen skedde i USA när David Booth 2008 skänkte 300 miljoner USD till sin Alma Mater. Som tack för hjälpen heter skolan numera “University of Chicago Booth School of Business”. David Booth är inte bara en tidigare student som tjänat en massa pengar och vill ha sitt namn ingraverat i universitetets marmor. Herr Booths framgång byggde nämligen direkt på de forskningsresultat som hans professorer undervisat honom i. Professorerna har inte gått lottlösa då de både fått nobelpris och anställning i bolaget som alltjämt fortsätter att sätta de akademiska resultaten främst i sina produkter.

För den som kanske inte har samma ekonomiska möjligheter men ändå vill bidra till forskningen inom ett specifikt område kan även en mindre donation få stort genomslag. Ett uppmärksammat fall i Sverige är Curt Bergfors (grundaren av MAX hamburgare) donation till Stockholms universitet för instiftandet av en professur i hållbara livsmedelssystem. I det fallet rör det sig om en donation på 20 miljoner kronor som ska säkerställa finansieringen av professuren i tio år.

40 miljoner för en professur

Men hur mycket pengar krävs för att bli garant för, åtminstone delar av, den fria forskningen även efter sin egen hädanfärd? Citroneers efterforskningar i universitetsvärlden i kombination med våra kvantitativa modeller för finansiell planering ger vid handen att donationen behöver uppgå till cirka 40 miljoner kronor. Det innebär att avkastningen på kapitalet räcker till både de löpande kostnaderna för professorns verksamhet samt att det tar höjd för inflationens obönhörliga ökning av utgifterna. Den tydliga målstyrningen av förvaltningen ger inte bara skydd mot erodering av kapitalet – kakan/Särimner finns kvar även om vi äter den. Vad som är viktigare är att det också innebär en förutsägbarhet för institutionen. Forskningsanslagen betalas ut planenligt även om några banker eller fastighetsbolag skulle behöva ställa in utdelningen. Varje år. I ur och skur.

Modeller som gynnar dubbelt

Med hjälp av Citroneers modeller kan förvaltningen av förmögenheten anpassas till att ligga i linje med det forskningsområde som donationen främjar. I fallet med Curt Bergfors donation skulle delar av det förvaltade kapitalet kunna allokeras till de bolag vars produkter bidrar till utvecklingen av en hållbarare livsmedelsproduktion. Det innebär att de donerade medlen på ett dubbelt sätt gynnar donatorns vilja. Dels direkt via forskningen, dels indirekt genom att på kapitalmarknaden underlätta för de företag som skapar framtidens lösningar.

Stora möjligheter till hållbar och oberoende finansiering

Möjligheterna att ur ett finansiellt perspektiv skapa hållbar och oberoende finansiering för forskningen är stora och möjligheterna att skräddarsy förvaltningen oändliga. Den stora utmaningen för den som vill donera sitt livsverk (eller delar av den) till forskningen ligger istället i att övertyga lärosätena att de ska acceptera att associeras med donatorn. Där har dessvärre Citroneer inga handgripliga råd att ge, och även om det inte är helt ovanligt att donationer sker på anonym basis, ger en namngiven donation ett tydligare bevis på forskningens oberoende från den statliga dominansen. Att tänka rätt är stort, men att tänka fritt är större!

 

Erik Nordenskjöld, 
Investeringsansvarig Citroneer